Vid 5 hade jag en tid hos en som skulle fixa mina otropediska inlägg (till skor). Pappa fick vara mitt stöd idag då jag tycker det är jobbigt när det angår mitt knä.
Det började med att jag fick ta av mig skorna och strumporna för att sedan ställa mig på ett löpband, vilket mina knän verkligen inte klarar av. Jag fick börja gå på det och då filmade han på mina fötter bakifrån så att jag kunde se det på en tv framför mig. Efter en liten stund så säger han till mig "är det pappa som sitter där ute?" jag svarar "ehh ah?" och då säger han lite högre "jag tror att pappa vill se detta".. Pappa satt i "väntrummet" med lillebror men han fick så snällt komma in till mig :) 
När pappa börjar titta på tv apparaten hör jag bara "åh jävlar". Ja vad ska man mer säga? 
Han som fixade med mina inlägg berättade att jag går fruktansvärt inåt med mina fötter och det fick jag se också. Dock visste jag att jag gick inåt men det blev som en chock för mig när jag insåg hur jäkla mycket det är. 
Han berättade om jag inte får mina inlägg så kommer jag tillslut få problem med mina fötter och ännu mer problem med knät. 

Efter att jag hade gått på bandet så kände han lite på knät och han tryckte på exakt dem ställen jag har ont på och han tittade lite bekymrat på mig. Jag fick därefter lägga mig på mage och han skulle börja med att lägga gips om mina fötter för att kunna göra inlägg som passar just mig. 
Det tog inte lång tid och efter satt han och pratade med mig om vad jag ska tänka på, vilka skor som var bäst osv. Jag frågade honom vilka skor han rekommenderade som jag skulle ha när jag är på jobbet (för min läkare sa ett par tofflor). Men det gjorde inte han utan jag skulle ha gympaskor, för det hjälper mitt problem. Han sa även att det kommer ta mig kanske 1 månad innan jag kommer vänja mig vid inläggen och att jag kommer ha ännu ondare i början men att jag ska kämpa på..
Han berättade även att han tyckte det var dumt av mina läkare att jag hade blivit opererad, nu är det 2 stycken som har sagt.. Känns väl lite sådär måste jag säga.
Nu hoppas jag att det kommer hjälpa mig lite på traven även om jag måste ha detta onda i hela livet. Fast nu ska jag på återbesök om 2 veckor för då är mina inlägg klara. Sen så väntar jag även på en remiss från sjukgymnasten, sen hoppas jag att man kan börja upp mina icke existerande muskler som jag har mitt knä..